torsdag 20 maj 2010

En resume från resan till människobyn

På vägen in till människobyn hördes det morrningar från sambo, som inte gärna hoppar utanför stadsmurarna hemma.

Väl framme i människobyn tappade vi bort svärmor i industriområdet.

Utan svärmor åkte vi till Jula, gubbdagis, för att få sambo på bra humör igen.

Senare hittade vi igen svärmor, en bra bit bortanför där hon försvann. Livsfarligt. Inte släppa svärmor lös!

Med svärmor väl inpackad i baksätet åkte vi in till city och parkerade bilen i ett parkeringshus. Lustigt. Hemma hos mig bor bilar ute och människor inne. Så verkar det inte vara i städer, där bor bilar inne och uteliggare ute.

I städer går folk på jakt i affärer. Hemma jagar vi i skogen.

När vi skulle åka hem hittade vi inte igen bilen i parkeringshuset, vilken våning var det?

Sambo började plötsligt kvittra och tralla. Hemresa! Hemresa!

Sambo körde och tyckte att det gick bra, och dessutom hörde han inte några klagomål från mig. Och tacka för det, jag var stum av skräck!!

Nu är vi hemma igen. Borta bra men hemma ännu bättre!

Nästa gång ska vi till den kungliga huvudstaden, hur ska det gå?

3 kommentarer:

Anders sa...

ha ha bra beskrivning av livet i stan :), ja skogen är bäst medicin för kropp och själ.
och du skit i huvudstaden :)

Anonym sa...

Det fins GPS pejlar som man också kan fästa runs svärmors hals. Inte så fint men fungerar bra

Anonym sa...

Tack för gott fikabröd hos STORFISKARN i mån. Ett litet tips sätt en pejl på svärmor nästa gång ni är i männskobyn LBghtings